Som den galopperande vargkramare jag är kommer jag ofta slang med jakthatare, mest kvinnliga... Ehhrm.. BARA kvinnliga. De flesta är såna där ROKS-typer, "män är djur", ni minns. Tiina Rosenbergtyper fast utan att frammana den där fysiska rädslan.
Nu är det så ställt att dom säger sig gilla djur. Men inte män. Period. Standardutrustningen är en hund, så varglik som möjligt, färgglada gummistövlar, ett paket cigg och en röst i falsett. Men ingen man. Män söks på allehanda dejtingsidor likförbannat, kruxet är ju att OM någon hugad jävel vågar höra av sig så har dom ett stort minus. Dom är män.
Män jagar ju oftare än kvinnor, män med stora vapen för att kompensera deras snåla gudagåvor, vapen är tydligen manligt och därför också ett föremål att racka ner på. Det är ju manligt.
Män tjänar mycket pengar (manligt) och har därför kunnat köpa sig jaktutrustning på en halv mille. Likaså fyrhjulsdrivna bilar, att dom drar ohemula mängder bränsle och därmed är miljösvin, i själva verket är dom - manliga.
Sådär, var la jag förskäraren?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar